Våra föreläsare
Här kan du ta del av våra föreläsare och läsa mer om deras erfarenhet och kunskap inom släktforskning. Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive föreläsare.
Inträde till föreläsningarna ingår i entrébiljetten, men du kan reservera förtur för 30.- Reservationerna gäller fram till 10 minuter före föreläsningens start. Var i god tid !
Lördag
10:00 - 11:00
Så använder du AI för att förvandla torra fakta till levande släktberättelser
I det här föredraget visar Peter hur AI kan bli din personliga forskarassistent och “medförfattare”, som hjälper dig att förvandla åratal av insamlad fakta till levande släkthistorier. Med praktiska exempel visar han hur du kan be AI att hitta en röd tråd, föreslå rubriker, förenkla krångligt språk och skapa olika versioner av samma berättelse. Peter visar också hur AI kan hjälpa till att renskriva handskrivna dokument, så att du lättare kan samla in fakta innan du börjar skapa dina berättelser. Peter kommer även att prata om hur du behåller källkritiken och ser till att det fortfarande är du som släktforskare som avgör vad som är sant.
Peter Sjölund
är Sveriges främste expert på DNA-släktforskning. Hans bok Släktforska med DNA kom ut 2015 och blev snabbt den mest sålda instruktionsboken för svenska släktforskare.
Peter Sjölund
Sal A
Denna föreläsning följer direkt efter invigningen och går inte att förboka !
11:15 - 12:15
"Okända fäder och anonyma mödrar"
Fredrik Mejster
är skribent, föreläsare och professionell researcher. Har sedan 2014 arbetat med släktforskning på olika sätt, bl.a. genom välkända TV-produktioner som "Allt för Sverige", "Genjägarna" och "Arvinge okänd". Han har många års erfarenhet av att hjälpa människor ta reda på mer om sitt ursprung, inte minst via DNA-släktforskning. Tack vare DNA-testning och digitala släktforskningsverktyg kan fler söka och få svar på frågor som tidigare varit omöjliga att besvara. Fredrik jobbar på en bok med samma tema som föreläsningen, en ny handbok på uppdrag av Sveriges Släktforskarförbund.
Fredrik Mejster
Sal A
Praktiska exempel hur du som redan forskar om din släkt kan ta hjälp av AI i vardagen.
Du behöver inte förstå tekniken bakom – du behöver bara se vad den kan göra. Du får se hur AI kan hjälpa dig att tyda svårläst handstil, hitta rätt person i ett hav av dokument och förvandla torra fakta till levande berättelser om dina anor. Efter föredraget vet du precis var du ska börja. Tomas och Mathias Karlsson är bröderna bakom Släktforskarbröderna – ett av Sveriges mest erfarna team inom släktforskning med specialisering på Sverige och USA. Med över 60 års gemensam erfarenhet från arkiv, DNA-tester och föredragshållning hjälper de personer att hitta sina rötter. Nu har de riktat blicken mot framtiden – och AI:ns möjligheter för den passionerade släktforskaren.
Släktforskarbröderna Tomas och Mathias Karlsson
Har tillsammans över 60 års erfarenhets av släktforskning
Släktforskarbröderna
Sal B
Fastighetsforskning i staden
Staden Ulricehamn. Tips och metoder för att hitta enskilda fastigheters historia.
Anna-Lena Hultman
släkt - och bygdeforskare sedan 50 år. Har jobbat som projektledare hos Sveriges släktforskarförbund med Namn åt de döda, Gravstensinventeringen, Anbytarforum, Emibas mm. Aktiv som föreläsare om emigrantforskning och gårdsforskning.
Anna-Lena Hultman
Sal C
12:45 - 13:45
Bild: Maria Bratt, ShF
KURRAGÖMMA – Släktforska bland de försvunna och förtappade
Ted presenterar sin nya bok och berättar om hur man löser de hopplösa fallen och fyller igen de förargliga hålen i släktutredningen …
Ted Rosvall
är kyrkomusiker, släktforskare, författare, bloggare och föreläsare med emigranter och Europas furstehus som specialintressen. Han började forska som barn och är nu, 60 år senare, en av Sveriges mest kända släktforskare. Åren 2000-2008 var han ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, där han bland annat startade projektet ”Namn åt de döda” och förbundets serie av Handböcker. Tillsammans med Anna-Lena Hultman har han författat ”Emigrantforska på Nätet” och ”Följa John”. Tre kåseriböcker om släktforskning har också sett dagens ljus; Teds Tankar (2009), Teds Bloggar (2019) och Teds Teser (2024). Han har också givit ut ett 30-tal böcker om kungligheter, däribland Bernadotteättlingar (2021).
Under åren 2008–2015 hjälpte han till med researchen till samtliga avsnitt i SVT:s släktforskningsprogram "Vem tror du att du är?" samt medverkade själv i rutan i 32 av dem. 2018 deltog han också i ett avsnitt av TV-serien Arvinge okänd och 2019 i brittiska "Who do you think you are?" med filmstjärnan Kate Winslet.
Ted Rosvall
Sal A
Så forskar du i finländska arkiv på nätet från 1600-talet fram till andra världskriget.
Det är bara 109 år sedan Finland blev självständigt. Hur har det påverkat kyrkböckerna och nationsgränserna. Fram till 1809 tillhörde Finland Sverige därefter lever befolkningen under ryskt styre och efter 1917 ett självständigt land. Släktforskning i Finland är att ge sig ut på en resa i ett land med många olika förutsättningar och utmaningar.
Marianne Jonasson:
Jag har alltid varit omgiven av min släkts historia på min mors och fars sida. För mig har släkten alltid varit närvarande och historierna likaså. Född i Purmo i Österbotten för 68 år sedan. Mina föräldrar kom till Sverige för 63 år sedan som arbetskraftsinvandrare. Jag har upplevt både Sverige och Finland under hela mitt liv. De senaste 18 åren undervisar jag i släktforskning på nybörjar och fördjupningsnivå. Och mitt specialområde är Finland och också emigrantforskning från Finland och Sverige. Jag är en av grundarna till Svenska Släktakademien som grundades 2011. Vi verkar för utbildning inom släktforskning och inspirerar till presentationer av eget forskningsmaterial samt utbyte av erfarenheter. Under åren har jag skrivit mycket och gjort flera filmer om fördjupad forskning på vår hemsida samt Youtube kanal.
Marianne Jonasson
Sal B
Mysteriet med den svenske postiljonen i Alaska
I föreläsningen berättar hon om en olöst DNA-gåta i sin egen släkt. Charles Ernest emigrerade från Sverige för att aldrig återvända. Föreläsningen följer hans liv kronologiskt – från de första spåren i USA, via familjebildning, till hans död i Alaskas vildmark. Berättelsen vävs samman med Alaskas fascinerande historia och visar hur DNA-spår, arkivfynd och hypoteser kan användas för att närma sig sanningen om en mans ursprung och livsöde.
Maria Brolin Per-Olofsdotter
är släktforskare och föreläsare med särskilt fokus på genetisk släktforskning. Hon har arbetat med DNA i släktforskning sedan 2014 och föreläser regelbundet om hur DNA och traditionell forskning kan kombineras för att lösa släktgåtor. Maria arbetar även med uppdragsforskning med inriktning på att hitta okända anor. Att kombinera DNA-analyser med arkivforskning och historisk kontext för att återskapa bortglömda livsöden tycker hon är extra roligt. Sedan 2025 driver hon DNA-guiden, som syftar till att utbilda inom DNA-släktforskning.
Maria Brolin Per-Olofsdotter
Sal C
14:15 - 15:15
Kalmarkriget och betalningen av Älvsborgs lösen
Under 1600-talet blev Sverige en nordeuropeisk stormakt, och rikets gränser förflyttades åt alla väderstreck. Vad innebar detta för Västergötland, och vilken roll spelade landskapet under det som i efterhand har framstått som stormaktstidens verkliga elddop, Kalmarkriget och betalningen av Älvsborgs lösen?
Dick Harrison
professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om en tid då oron för krig alltid svävade över Sverige.
Dick Harrison
Sal A
Varför och hur jag började släktforska
Frågan går som en röd tråd genom föreläsningen och Carin berättar om en resa till USA och Kanada för att följa en släkting som utvandrade. En stor del av föreläsningen är också berättelsen om den relation som skapades mellan Carin och hennes mormor.
Carin Nilsson
kommer från Karlstad och började släktforska 2016
Carin Nilsson
Sal B1
Leta emigranter i Amerika med hjälp av Ancestry.se
Vill du börja leta efter dina svensk-amerikaner eller har du letat och kört fast? Hur börjar du leta i Sverige för att sen använda Ancestry.se för att följa släkten till Amerika. Lena går igenom vad det finns för databaser, ger tips som underlättar sökningen men även hur du sparar dina fynd och källor.
Lena Ringbrant Ekelund,
Pensionerad mellanstadielärare, som släktforskat i 30 år med speciellt intresse för emigrantforskning,
Lena Ringbrant Ekelund
Sal B2
"Norske kirkearkiv, mer enn dåp, vigsler og begravelser"
Norske kirkearkiv inneholder både de klassiske kirkebøkene, med handlinger som dåp, vigsler, begravninger, konfirnasjon med mere, og ellers administrative protokoller om bygging og vedlikehold av bygninger. Her kan vi finne en god del personhistorie, særlig om prestenes liv.
Norges kirkebøker er ulike de svenske, vi har ikke husforhör. Skal man følge en familie, må man bla seg gjennom de ulike handlingene, eller søke i digitaliserte databaser på Digitalarkivet. Uansett er det viktig å alltid sjekke det søkbare opp mot de skannede protokollene.
Forelesningen viser hvordan vi kan bruke de norske kirkebøkene, fra 1623 og fram til for hundre år siden.
Sigbjørn Alapnes Elvebakken
er leder av Slekt og Data Oslo/Akershus, DIS tvilling i Norge og den største lokale avdelingen. Han holder både forelesninger og kurs om klassisk slektsforskning, samt fordyper seg i tillegg i andre personhistoriske kilder. Han har holdt på med slektsforskning siden tiden da vi måtte sveive mikrofilm på arkivene i midten av 1990-tallet.
Sigbjörn Alapnes Elvebakken
Sal C
15:45 - 16:45
Namn och efternamn
är grundläggande för att identifiera individer, koppla dem till familjegrupper och spåra släktlinjer bakåt i tiden. Efternamnen ger ledtrådar om geografiskt ursprung, yrke eller fadersnamn (patronymikon), vilket underlättar sökning i olika typer av källor. Thomas Fürth kommer i sin föreläsning visa hur både förnamn och efternamn döljer information som kan användas när födelseböcker saknas, patronymikon byts mot släktnamn och förnamn växlar över tid hos en och samma person för komma vidare i sökandet efter anor och ättlingar.
Thomas Fürth
är docent i historia med inriktning mot socialhistoria, men har arbetat större delen av sitt förvärvsliv med framtidsstudier och då framför allt med värderingsförändringar. Numera pensionär och passionerad släktforskare. Aktiv i släktforskarrörelsen både nationellt och internationellt. Föreläst om sin släktforskning i Sverige och på konferenser i Frankrike, Israel, Polen och USA. Publicerat släktforskningsartiklar i både svenska, norska och amerikanska släktforskningstidskrifter. Författare till böcker på svenska om släktforskning utanför Norden och judisk släktforskning. Mottagare 2025 av Sveriges Släktforskarförbunds hederspris till Victor Örnbergs minne.
Thomas Fürth
Sal A
Från kråkfötter till klick – och lite magi däremellan
I detta föredrag tar Niklas Hertzman med er på en resa genom gammalt och nytt i ArkivDigital. Allt börjar i de historiska handlingarna – källorna som utgör grunden för vår släktforskning och förståelse av det förflutna. Därefter tittar vi på vad som är nytt: fler tillgängliga arkiv, utökade register och förbättrade sökingångar som gör det enklare att hitta rätt. Niklas kommer också att berätta om ArkivDigitals satsning på maskinell texttolkning och vilka spännande möjligheter den öppnar för framtidens forskning. Hur kan vi snabbare och mer effektivt hitta information i handskrivna dokument? Vad innebär detta för både nybörjare och erfarna släktforskare? Föredraget ger en inblick i hur tradition möter innovation i ArkivDigitals värld. Och kanske, om ni har tur, bjuds det även på någon spännande överraskning...
Niklas Hertzman
har släktforskat i snart 40 år och har arbetat på ArkivDigital i över 20 år, nu som innehållschef. Hans egna rötter finns till största delen i Skåne och Småland, men även Danmark, Tyskland och Borås finns representerade. Släktforskningen väckte tidigt intresset för arkiven och berättelserna som döljer sig i dem. Under lång tid har Niklas varit en drivande kraft i hur digital teknik kan förändra och utveckla släktforskningen. Med djup förankring i det historiska källmaterialet och ett starkt intresse för ny teknik rör han sig i gränslandet mellan flera hundra år gamla arkiv och dagens artificiella intelligens. Maskinell texttolkning är ett spännande hjälpmedel – hur AI, genom OCR och HTR, kan lära sig att läsa det som tidigare bara varit tillgängligt för det tränade mänskliga ögat. Det handlar inte enbart om effektivisering, utan om att öppna helt nya sätt att utforska historien: att ställa nya frågor till källorna, upptäcka mönster och hitta samband som tidigare varit dolda. Nya sökingångar och traditionell släktforskning är den bästa kombinationen.
Arkiv Digital Niklas Hertzman
Sal B
Från Gravvalvsallvarligt till dödskul
Lennart Palm
från Lerum, känd bl.a som organist i Melodikrysset kåserar kring sin "hobby" som väcktes under en turne med Lill-Babs. Lennart undersöker och registrerar adelsmäns gravar. Ämnet låter kanske väldigt allvarligt men vi kommer att bjudas på en trevlig eftermiddag med många skratt.
Lennart Palm
Sal C
Söndag
09:00 - 10:00
Så använder du AI för att förvandla torra fakta till levande släktberättelser
I det här föredraget visar Peter hur AI kan bli din personliga forskarassistent och “medförfattare”, som hjälper dig att förvandla åratal av insamlad fakta till levande släkthistorier. Med praktiska exempel visar han hur du kan be AI att hitta en röd tråd, föreslå rubriker, förenkla krångligt språk och skapa olika versioner av samma berättelse. Peter visar också hur AI kan hjälpa till att renskriva handskrivna dokument, så att du lättare kan samla in fakta innan du börjar skapa dina berättelser. Peter kommer även att prata om hur du behåller källkritiken och ser till att det fortfarande är du som släktforskare som avgör vad som är sant.
Peter Sjölund
är Sveriges främste expert på DNA-släktforskning. Hans bok Släktforska med DNA kom ut 2015 och blev snabbt den mest sålda instruktionsboken för svenska släktforskare.
Peter Sjölund
Sal A
10:15 - 11:15
Familjehemligheten – om vad som händer när sanningar och hemligheter avslöjas
Gunilla Nordlund
journalist på Sveriges Radio P1 sedan 40 år. Startade och producerade långköraren Släktband under 20 år. Nu känd för Familjehemligheten i P1 där lyssnare bidrar med oväntade och gripande släkthemligheter som avslöjats med hjälp av DNA eller på andra överraskande sätt.
Gunilla Nordlund
Sal A
Västgötsk folktro
För hundra år sedan var de västgötska bergen och skogarna fulla av övernaturliga väsen. Gengångare, hjulormar, Näcken, tomtar och troll rörde sig i bygderna, och om dem finns det många sägner. Var i våra kullar och berg bodde det troll? Vilka kyrkor är byggda av jättar? Hur gjorde man för att få med sig tomten när man flyttade till en ny bondgård? Alltihop hämtat från den västgötska folklivsforskningen från förra sekelskiftet.
Pontus Kjellberg
har arbetat med historia sedan 2009 i gruppen Hörsägen. Han är berättare, turistguide, bibliotekarie och författare. I höstas gav han ut boken Trollskatten i Hoberget, en bok om just västgötsk folktro på Västergötlands Museums förlag.
Pontus Kjellberg
Sal B
Välkomna till en tidsresa i Göteborgs Varvshistoria.
En föreläsning om storvarvsepoken i Göteborg som börjar med starten av Keillers Mek. Verkstad år 1841 på Stora Badhusgatan, därefter går vi över älven till Götaverken, Lindholmens Varv och Eriksbergs Mek. Verkstad. I ett bildspel berättar vi om en industriverksamhet som starkt bidrog till Göteborgs ekonomiska utveckling och som såg till att Göteborgs namn sattes på världskartan. Varvshistoriska Föreningen i Göteborg har som mål att se till att Göteborgs industrihistoria bevaras och kunskapen sprids till allmänheten och politiker samt görs tillgänglig för forskning och för nuvarande och framtida generationer.
Välkomna!
Varvshistoriska Föreningen i Göteborg
Kjell Ring
Varvshistoriska Föreningen Göteborg
Sal C
11:45 - 12:45
DNA-släktforskning
Från ”Vem är jag?” till ”Vem gjorde det?” – lösa grova brott med DNA-släktforskning
Linda började med frågan “Vem är jag?” och hamnade i “Vem gjorde det?”. Med bakgrund som datatekniker och en passion för släktforskning kombinerar hon kyrkböcker och släktträdsbygge med modern DNA-teknik. När hon själv hittade sin farfar med hjälp av DNA-släktforskning insåg hon att hon använt samma metod som vid identifieringen av Golden State Killer. Idag arbetar hon med DNA-släktforskning inom Polismyndigheten, där metoden används vid utredning av mord och grova våldtäkter sedan en lagändring den 1 juli 2025. Linda berättar om metoden, vilka möjligheter den ger och vilka utmaningar som finns.
Linda Kvist
är en svensk släktforskare och DNA-expert, mest känd för att hon 2021 blev Sveriges första släktforskare anställd av polisen (Kalla fall-gruppen i polisregion Syd) för att lösa grova brott.
Linda Kvist
Sal A
AI-agenten – din nya digitala släktforskarexpert!
Du har kanske provat att ställa en fråga till ChatGPT. Men vad händer när AI:n intebara svarar på frågor – utan själv börjar söka, tänka och forska? Det kallas AI-agenter, och det är nästa stora steg inom artificiell intelligens. En AI-agent är ett program som självständigt utför uppgifter åt dig – den söker i databaser, jämför information, drar slutsatser och rapporterar tillbaka. Tomas och Mathias Karlsson – Släktforskarbröderna – visar hur AI-agenter redan idag kan användas i praktisk släktforskning. Hur kan flera agenter samarbeta för att lösa ett svårt forskarfall? Var fungerar tekniken riktigt bra – och var ska du vara försiktig? Föredraget riktar sig till dig som redan har lite erfarenhet av AI och är nyfiken på vart utvecklingen är på väg. Du får konkreta exempel från verkligheten, ärliga svar om begränsningarna och en tydlig bild av vad som är möjligt idag – och imorgon.
Släktforskarbröderna Tomas och Mathias Karlsson
har tillsammans över 60 års erfarenhets av släktforskning. www.släktforskarbröderna.se -
Släktforskarbröderna
Sal B
Drottning Christina – Tro, hopp och kärlek" Vad och vem ska vi tro på?
Karin Borgkvist Ljung
Ljung (filosofie magister i etnologi) har arbetat som frilansjournalist på Svenska Dagbladet, amanuens i etnologi vid Uppsala universitet och varit enhetschef på Riksarkivets forskaravdelning. Hon har studerat konstvetenskap, arkeologi, paleografi, journalistik samt har forskarkompetens i etnologi. Numera ägnar hon sig huvudsakligen åt föredrag och paleografi (handskriftstydning).
Karin Borgkvist Ljung
Sal C
13:15 - 14:15
![Christopher O'Regan [6905] (Arkiv - Talarforum)](https://sfd2026.se/wp-content/uploads/brizy/imgs/Christopher-ORegan-6905-Arkiv-Talarforum-437x302x77x35x284x189x1776850056.webp "Christopher O'Regan [6905] (Arkiv - Talarforum)")
1700-talet i nytt ljus – en föreläsning som utmanar våra historiska myter
Föreläsningen tar avstamp i 1700-talet som tidsepok, men fokuserar lika mycket på hur vår bild av perioden har formats över tid. Christopher lyfter fram de många myter och missuppfattningar som omger seklet och kontrasterar dem mot vad som faktiskt framträder i det samtida källmaterialet.
Resultatet är en engagerande och tankeväckande resa där historien blir mer nyanserad, mer komplex – och långt mer fascinerande än våra föreställningar om den.
Christopher O'Regan
är en historiker och berättare som med stor skicklighet levandegör 1700-talet för sin publik. Med utgångspunkt i sitt hjärteämne bjuder han in till en föreläsning som både fördjupar och överraskar – där seklets människor, idéer och händelser sätts i nytt ljus.
Christopher O'Regan
Sal A
Textilindustrin i Borås och Sjuhäradsbygden
Ett föredrag om textilindustrins framväxt samt om hur industriarkiv kan användas av lokalhistoriker och släktforskare.
Johannes Daun
är fil dr i historia och enhetschef på Textilmuseet.
Johannes Daun
Sal B1
Från kråkfötter till klick – och lite magi däremellan
I detta föredrag tar Niklas Hertzman med er på en resa genom gammalt och nytt i ArkivDigital. Allt börjar i de historiska handlingarna – källorna som utgör grunden för vår släktforskning och förståelse av det förflutna. Därefter tittar vi på vad som är nytt: fler tillgängliga arkiv, utökade register och förbättrade sökingångar som gör det enklare att hitta rätt. Niklas kommer också att berätta om ArkivDigitals satsning på maskinell texttolkning och vilka spännande möjligheter den öppnar för framtidens forskning. Hur kan vi snabbare och mer effektivt hitta information i handskrivna dokument? Vad innebär detta för både nybörjare och erfarna släktforskare? Föredraget ger en inblick i hur tradition möter innovation i ArkivDigitals värld. Och kanske, om ni har tur, bjuds det även på någon spännande överraskning...
Niklas Hertzman
har släktforskat i snart 40 år och har arbetat på ArkivDigital i över 20 år, nu som innehållschef. Hans egna rötter finns till största delen i Skåne och Småland, men även Danmark, Tyskland och Borås finns representerade. Släktforskningen väckte tidigt intresset för arkiven och berättelserna som döljer sig i dem. Under lång tid har Niklas varit en drivande kraft i hur digital teknik kan förändra och utveckla släktforskningen. Med djup förankring i det historiska källmaterialet och ett starkt intresse för ny teknik rör han sig i gränslandet mellan flera hundra år gamla arkiv och dagens artificiella intelligens. Maskinell texttolkning är ett spännande hjälpmedel – hur AI, genom OCR och HTR, kan lära sig att läsa det som tidigare bara varit tillgängligt för det tränade mänskliga ögat. Det handlar inte enbart om effektivisering, utan om att öppna helt nya sätt att utforska historien: att ställa nya frågor till källorna, upptäcka mönster och hitta samband som tidigare varit dolda. Nya sökingångar och traditionell släktforskning är den bästa kombinationen.
Arkiv Digital Niklas Hertzman
Sal B2
Barnamord, krig och uppbrott – tre kvinnoöden tidigt 1900-tal
Maria Bouroncle, författare till den internationellt uppmärksammade debuten Det kom för mig i en hast, berättar om släktforskningen som förändrade hennes liv. Lär känna Ingeborg, Elsa och Hilja och få en inblick i den kvinnliga mental- och kriminalvården, emigrationen till Amerika samt de finska krigsbarnens situation i Sverige under tidigt 1900-tal.
Maria Bouroncle
är författare, föreläsare och skrivlärare. Hon debuterade 2018 efter en lång karriär med internationellt biståndsarbete. Hennes historiska trilogi har filmatiserats, översatts till flera språk och används i litteraturundervisningen vid UCLA och University of Michigan. Maria är verksam i Göteborg och Washington DC och har erhållit flera priser för sitt författarskap i såväl Sverige som USA.
Maria Bouroncle
Sal C
14:45 - 15:45
Presentation om föredraget
Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig? I det här föredraget vill jag berätta om vart vi kan leta efter historien om våra hus. Vad berättar arkitekturen och inredningen? Vilka berättelser och dokument kan vi hitta i arkiven? Föredraget är baserat på boken Det sitter i väggarna – historien om ditt hus och hur du vårdar det. Det blir exempel från tv-programmet med samma namn, blandat med kunskap om byggnadsstilar genom tiderna och handfasta råd om byggnadsvård.
Erika Åberg
är byggnadnadsantikvarie med en stor passion för gamla hus. Hon berättar om byggnadsvård i TV, genom artiklar, böcker och håller föredrag och kurser.
Erika Åberg
Sal A
Från Gravvalvsallvarligt till dödskul
Lennart Palm
från Lerum, känd bl.a som organist i Melodikrysset kåserar kring sin "hobby" som väcktes under en turne med Lill-Babs. Lennart undersöker och registrerar adelsmäns gravar. Ämnet låter kanske väldigt allvarligt men vi kommer att bjudas på en trevlig eftermiddag med många skratt.
Lennart Palm
Sal B1
Leta emigranter i Amerika med hjälp av Ancestry.se
Vill du börja leta efter dina svensk-amerikaner eller har du letat och kört fast? Hur börjar du leta i Sverige för att sen använda Ancestry.se för att följa släkten till Amerika. Lena går igenom vad det finns för databaser, ger tips som underlättar sökningen men även hur du sparar dina fynd och källor.
Lena Ringbrant Ekelund,
Pensionerad mellanstadielärare, som släktforskat i 30 år med speciellt intresse för emigrantforskning,
Lena Ringbrant Ekelund
Sal B2
Brott och straff under 400 år
Hur har brottsligheten förändrats från 1600-talet fram till idag och hur har straffen för olika förseelser skiftat under samma tid? Redogörelse för hur rättssystemet med domstolar, "polispersonal" och beviskrav utvecklats under dessa 400 år.
Kalle Bäck
är professor i historia vid Linköpings universitet. Han har särskilt ägnat sig åt landsbygdens historia under 1700-talet till 1950. Han har skrivit böcker om bl.a. Bönder, torpare, utedass, svärmorsproblem och hur Sverigebilden med röda stugor vita knutar och trädgårdar slog igenom.
Kalle Bäck
Sal C